Tyvärr kan jag inte själv närvara denna gång.
Tyvärr och tyvärr....ska åka till min dotter Stina som just nu bor i Manchester :)
På programmet står det denna gång:
Besök av Kristofer Ivhed från Demensteamet i Linköping.
För underhållning står Gustav Horsk.
I november kommer Jenny Eriksson och berättar om att vara ung anhörig. Hennes pappa hade Alzheimers.
Välkomna!
Diagnos Lewybody
Lewybody demens (LBD) är en demensform som utvecklar både Alzheimers och Parkinssons sjukdom.
Lewy bodies, eller Lewykroppar, är små runda proteinsamlingar i nervcellerna. Deras närvaro förhindrar cellerna att fungera normalt.
Kännetecknande för LBD är stort sömnbehov, darrningar, synhallucinationer, störd drömsömn, trippande gång, svårt att sätta sig och att klä på sig. Även svårt att svälja, talar tyst och stel ansiktsmimik. Tal-, minnes- och lokaliseringsproblem.
Behöver mycket stöd i det vardagliga livet!
Lewy bodies, eller Lewykroppar, är små runda proteinsamlingar i nervcellerna. Deras närvaro förhindrar cellerna att fungera normalt.
Kännetecknande för LBD är stort sömnbehov, darrningar, synhallucinationer, störd drömsömn, trippande gång, svårt att sätta sig och att klä på sig. Även svårt att svälja, talar tyst och stel ansiktsmimik. Tal-, minnes- och lokaliseringsproblem.
Behöver mycket stöd i det vardagliga livet!
Visar inlägg med etikett Jenny Eriksson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jenny Eriksson. Visa alla inlägg
onsdag 21 oktober 2015
tisdag 20 maj 2014
Olika minnen av Stig
Idag, efter jobbet, åkte jag till Varberg. Sitter nu på ett hotellrum på kurortens hotell, precis vid stranden.....underbar solnedgång!
Från Linköping till Varberg med en kort paus, så tog resan knappt 4.5 timme. Jag har sett fram emot denna resa, dels för att jag ska vara med på Anhörigeriksdagen i morgon (som privatperson) dels för att det var drygt ett år sedan som jag kostade på mig en semesterdag kombinerad med resa. Gissa om någon har njutit av resan :)
I Gränna, vid Gyllene Uttern, kom första minnet! Jag har nu snart i fyra månader försökt att "hitta" Stig innan hann blev sjuk. Men vad jag än tänker på så kommer jag alltid tillbaks till de sista tre åren.
Men Gyllene Uttern öppnade minnesporten lite - vi gifte oss där. Och vi var förbi där för ett antal år sedan, och upplevde gamla minnen. Vad jag är tacksam för att vi gjorde denna resa, som föresten var en midsommarafton.
Sedan kom jag till Jönköping, med A6, dit jag och Stig åkte när de hade öppnat - för att äta lunch. På den tiden när bensinen var vettig i pris så kunde vi få sådana här ryck, att åka ett antal mil, fika eller äta lunch, och sedan åka hem.
Vägen mellan Jönköping och Varberg, full av minnen från när vi var ute med husvagn och campade på olika ställen. Även Varberg vissa minnen men inte här på hotellet som jag bor på, vilket egentligen känns rätt skönt.
Måste ju hitta en balans i mina aktiviteter och inte bara bli nostalgisk. Men detta är det svåraste men att vara ensam, och då inte bara som änka utan även den period när Stig var sjuk och inte klarade av att göra längre resor.
I morgon ska jag njuta av min semesterdag, lyssna på Jenny Eriksson som ska föreläsa, har nog skrivit om hennes förut, men även besöka olika utställare och samtidigt göra lite reklam för min föreläsning .
Återkommer med rapport om denna resa och förhoppningsvis lite foton.
Ta hand om er/Carina
Från Linköping till Varberg med en kort paus, så tog resan knappt 4.5 timme. Jag har sett fram emot denna resa, dels för att jag ska vara med på Anhörigeriksdagen i morgon (som privatperson) dels för att det var drygt ett år sedan som jag kostade på mig en semesterdag kombinerad med resa. Gissa om någon har njutit av resan :)
I Gränna, vid Gyllene Uttern, kom första minnet! Jag har nu snart i fyra månader försökt att "hitta" Stig innan hann blev sjuk. Men vad jag än tänker på så kommer jag alltid tillbaks till de sista tre åren.
Men Gyllene Uttern öppnade minnesporten lite - vi gifte oss där. Och vi var förbi där för ett antal år sedan, och upplevde gamla minnen. Vad jag är tacksam för att vi gjorde denna resa, som föresten var en midsommarafton.
Sedan kom jag till Jönköping, med A6, dit jag och Stig åkte när de hade öppnat - för att äta lunch. På den tiden när bensinen var vettig i pris så kunde vi få sådana här ryck, att åka ett antal mil, fika eller äta lunch, och sedan åka hem.
Vägen mellan Jönköping och Varberg, full av minnen från när vi var ute med husvagn och campade på olika ställen. Även Varberg vissa minnen men inte här på hotellet som jag bor på, vilket egentligen känns rätt skönt.
Måste ju hitta en balans i mina aktiviteter och inte bara bli nostalgisk. Men detta är det svåraste men att vara ensam, och då inte bara som änka utan även den period när Stig var sjuk och inte klarade av att göra längre resor.
I morgon ska jag njuta av min semesterdag, lyssna på Jenny Eriksson som ska föreläsa, har nog skrivit om hennes förut, men även besöka olika utställare och samtidigt göra lite reklam för min föreläsning .
Återkommer med rapport om denna resa och förhoppningsvis lite foton.
Ta hand om er/Carina
söndag 16 december 2012
Tidskriften Demensforum
Är nu medlem i Demensförbundet och har fått två nummer av deras tidning.
Tänkte berätta lite om nr 4/2012.
Finns en artikel med om Elisabet Londos, som jag har nämnt tidigare, och som skriver om just LBD. Men det finns även en artikel om Jenny, som var bara 10 år då hennes pappa fick Alzheimers.
För er vill läsa mer om Demensförbundet!
Jenny Erikssons pappa gick bort när hon var 16 år. Under hans sjukdomstiden sökte hon efter litteratur att läsa, som vände sig till barn, men hittade inget. Då började hon skriva dikter, som gavs ut i samband med hennes pappas bortgång. Boken heter "Ett brev om livet" och kan beställas på Jennys hemsida eller från förlaget Vulkan

Elisabet Londos, överläkare och docent på Minneskliniken i Malmö.
I denna artikel har hon tre fallstudier, som då kopplas ihop med de kriterier som finns för LBD.
Blir glad när hon skriver att en person som har LBD sover så mycket som 12-14 timmar på natten + några timmar på dagen, för det gör min man. Så skönt att få det bekräftat att det ingår i sjukdomsbilden!
För det är viktigt, att allt som både jag och min make tycker är annorlunda, att då kunna hänvisa till hans diagnos! Och även vid tillfällen när vi träffar på bekanta, som kanske inte har sett maken på ett tag, det är hans sjukdom!
Nu ska jag handla in lite mat, så vi har till denna sista arbetsvecka innan jag går på julsemester. För jag vill inte ha hemtjänstens mat till maken, utan det blir eget!
Även om jag ibland måste ta till färdiglagad mat, inköpt i affär...men det finns ju så bra enportionslådor nu! Men i jul ska jag laga mat, som jag kan frysa in.
Tiden räcker inte alltid till eftersom jag jobbar heltid, men vi fixar allt när vi har varandra!
Kram till Er och ta hand om Er/Carina
Tänkte berätta lite om nr 4/2012.
Finns en artikel med om Elisabet Londos, som jag har nämnt tidigare, och som skriver om just LBD. Men det finns även en artikel om Jenny, som var bara 10 år då hennes pappa fick Alzheimers.
För er vill läsa mer om Demensförbundet!
Jenny Erikssons pappa gick bort när hon var 16 år. Under hans sjukdomstiden sökte hon efter litteratur att läsa, som vände sig till barn, men hittade inget. Då började hon skriva dikter, som gavs ut i samband med hennes pappas bortgång. Boken heter "Ett brev om livet" och kan beställas på Jennys hemsida eller från förlaget Vulkan

Elisabet Londos, överläkare och docent på Minneskliniken i Malmö.
I denna artikel har hon tre fallstudier, som då kopplas ihop med de kriterier som finns för LBD.
Blir glad när hon skriver att en person som har LBD sover så mycket som 12-14 timmar på natten + några timmar på dagen, för det gör min man. Så skönt att få det bekräftat att det ingår i sjukdomsbilden!
För det är viktigt, att allt som både jag och min make tycker är annorlunda, att då kunna hänvisa till hans diagnos! Och även vid tillfällen när vi träffar på bekanta, som kanske inte har sett maken på ett tag, det är hans sjukdom!
Nu ska jag handla in lite mat, så vi har till denna sista arbetsvecka innan jag går på julsemester. För jag vill inte ha hemtjänstens mat till maken, utan det blir eget!
Även om jag ibland måste ta till färdiglagad mat, inköpt i affär...men det finns ju så bra enportionslådor nu! Men i jul ska jag laga mat, som jag kan frysa in.
Tiden räcker inte alltid till eftersom jag jobbar heltid, men vi fixar allt när vi har varandra!
Kram till Er och ta hand om Er/Carina
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)